Väntans tid är jävligt lång

Idag är en sådan dag som allt känns hopplöst, med våran barnlöshet. Vi bara väntar och väntar. Förstår att många är i kö, i och med Apotti så är kön typ ännu längre. Jag är ledsen för att vi inte lyckats plussa på egen hand, och antagligen kommer vi inte göra det heller.

Vi är i ett sådant stadie också som vi inte kan riktigt planera för "framtiden". Man vill liksom inte boka någon resa, ifall vi eventuellt skulle få tid till Helsingfors. Eller ifall våran behandling skulle vara igång. Allt är typ på paus för tillfället. Det blir kanske bättre bara vi får svart på vitt när vi får börja.

Många kanske inte förstår hela denna process och vad de innebär, och hur psykiskt tungt de också är. 

Du fattar det först då du är själv medlem i denna klubb, och här vill man inte vara medlem. 

Livet för tillfället går liksom runt på att pissa på stickor, få en glad gubbe, vara hoppfull, vara ledsen, få mens. Sen börjar det om igen varje månad. 

Tanken har slagit mig, tänk om vi är tvungna att välja äggdonation, att de skulle vara våran ända chans att få barn.. Ironiskt nog så hade jag som tanke för 2 år sen att donera äggceller, och jag är lite fundersam (det är också fel ord att använda, men kommer inte på något annat) att jag inte tog tag i saken, för vi hade kanske upptäckt felet på mig tidigare och inte kanske haft samma svåra problem, vem vet?

_______________________________

Allt detta som jag nu funderar på, så kanske låter helt idiotiskt för någon som inte har som plan att påbörja familj. Jag förstår att många tänker att de är bara att ha sex, så blir du gravid. Saken funkar inte så, speciellt inte när vi fått en diagnos, en orsak varför det inte fungerar. "Sluta stressa," stressar inte ens medvetet, men såklart blir man väl smått stressad när du vet att du kanske inte ens får egna barn. Blir också ledsen över att vissa hamnar lägga ut flera tusen euro för att KANSKE få ett eget barn..

Sievitalo

Vi var ju och kollade på ett hus i Mäntsälä. Det var Sievitalo som hade visning, på ett 109m2 hus. Helt fint och vi tittade mest på huset för att få ett humm om hur stort allting är "påriktigt". Vi skulle gärna bygga ett lite större hus men ändå kiva att se lite hur man vill ha och inte vill ha.

Volkkis

Lördagen 25.1 var vi med Daniel och kollade på en ny bil till mig. Jag gillade den så mycket så jag skrev under pappren på den och vi bestämde att jag får hämta den 29.1 på min födelsedag.
Jag har alltså gått från Audi till Volkswagen😂
Inget nytt, för de som känner mig vet att jag endast kör med VAG. Valet stod mellan en Audi A4 eller en Golf, och eftersom jag inte hittade någon passlig bensin A4 men rätta utrustning så blev det en Golf. På listan av bilar har jag nu kvar att äga en Passat och en A4 till så har jag haft 2 av varje sort😂

Amarillo och födelsedagsmiddag

På fredagen efter våra födelsedagar var vi med Ane och åt födismiddag tillsammans i jumbo. Vi skulle först gå till Fonda Del Sol, men där var skitfullt så vi drog till Amarillo. Trots mycket folk så hamnade vi inte vänta så länge för att få ett bord. En riktigt nice kväll och roligt att catcha upp lite.

Vi unnade oss även varsin miniflaska skumppa som vi drack på lördagen🤩

Födelsdag

Här har man hunnit fylla 26. (Blommorna köpte jag åt mig själv på min födelsedag) Vi firade min födelsedag med familjen, men även 1.2 då mina svärisar, Daniels syskon och Janne & mina föräldrar kom på kaffe. Vi hade kvällen före bakat en prinsesstårta som faktiskt blev väldigt lyckad och den fick beröm så den var säkert ätbar.

Orkade inte baka någon smörgåstårta så det fick bli paj och sallad, men den sjönk också. 

Hade en sån jävla migrän, eftersom vi tidigare på dagen varit till Mänstälä, kom hem, stressade igång allting och på kvällen skulle vi ännu på en till födisfest. Så vi fick skjuta fram kaffet med några timmar så jag hann vila.